Hu.. Har sett så dystra dokumentärer om grottdykning nu. Verkar vara en livsfarlig sport, ungefär som bergsklättring. Precis som bergen skördar sina offer så skördar undervattensgrottorna sina.
Den senaste dokumentären jag såg handlade om ett kompisgäng från Finland som skulle dyka i en grotta i Norge. De skulle dyka in på ett ställe och ut på ett annat men allt gick fruktansvärt fel och två av dykarna omkom. Tror den ena fastnade, vad som hände med med den andra vet jag inte riktigt, om det var att han fick panik när han inte kom förbi dykkompisen som fastnat eller något annat förstod jag inte. Men oavsett skäl så slutade det i alla fall i katastrof.
Efteråt försökte de norska myndigheterna bärga kropparna genom att anlita ett specialistteam. De lyckades inte och man utfärdade dykförbud i grottan eftersom det ansågs för farligt att dyka där. Detta fick dykkompisarna att ta saken i egna händer och själva försöka bärga sina förolyckade vänner trots förbudet.
I dokumentären får man sen följa dykarnas förberedelser och bärgningsuppdrag. För mig som aldrig befunnit mig i samma situation framstår naturligtvis hela expeditionen som vansinnig. Varför utsätta sig själv och sin familj för detta farliga uppdrag när inga liv finns att rädda? Risken finns ju att det hela slutar med fler offer och ännu större tragik. Men som tur är går deras uppdrag vägen. De lyckas få upp kropparna på land och norska polisen ser mellan fingrarna på att de trotsat dykförbudet. Ett så lyckligt slut som det skulle kunna bli i en i övrigt mycket sorglig historia skulle man kunna sammanfatta det som.
Min slutsats efter att ha sett flera sorgliga dokumentärer om grottdykning är i alla fall att det är alldeles för farligt för min smak. Bara en sökning på google efter grottdykning resulterar i dystra artiklar om olyckor. Så ska jag dyka i någon grotta så ska det vara en som är riktigt rymlig och välbesökt av dykturister. Den får inte ligga särskilt djupt heller.
Något jag blivit lite förvånad av när jag tittat på dokumentärer om grottdykare är att grottorna sällan är speciella vackra. Sikten kan vara förfärlig och det finns sällan något intressant djur- eller växtliv att studera. Det måste vara något helt annat som lockar ner dykarna. Att utforska det svåråtkomliga och det farliga kanske är drivkraften. Eller så kanske man är forskare och vill analysera bergarter och bottensediment.
När man dyker i grottor verkar det som att man alltid ska fästa en lina längs den väg man dyker så att man kan följa linan tillbaka ut. Om sikten blir dålig eller om det finns flera olika gångar i grottan kan det vara svårt att hitta tillbaka, så det är en slags säkerhetsåtgärd man gör om jag förstått saken rätt. Jag undrar hur många fler specialkunskaper man behöver för att klara av dessa typer av dykningar? Förmodligen en hel del! Och ju större djup desto mer kunskap och mer avancerad utrustning krävs.
I dokumentären om de finska dykarkompisarna så dök de både djupt och i kallt vatten. De var tvungna att ha torrdräkter med värmande overaller under och använda speciella lufttuber anpassade för djupdykning. De hade avancerade dykdatorer och en del hade undervattensscootrar som hjälpmedel för att ta sig framåt i grottan så att de slapp simma. Att använda sig av undervattensscootrar är nog i och för sig inget som är unikt för just grottdykare, de används nog av alla kategorier av dykare skulle jag tro.
Är man intresserad av att dyka i grottor så kanske Bjurälvens grottsystem här i Sverige lockar. Det är det längsta grottsystemet som man känner till på svensk mark. Man har utforskat det i flera års tid och kommit fram till att det är totalt 2135 m lång. Imponerande tycker jag! Jag har inte satt mig in så mycket i ämnet än, men på expeditionbjuralven.se finns en del filmer man kan titta på om man vill veta hur det ser ut där nere. Det finns också en hel del information om man är intresserad av att veta mer om grottan och hur utforskningen gick till. Texten är dock på engelska.
Sverige har också flera gruvor där man dyker. I en del gruvor behöver man inte ha mer än ett vanligt dykcertifikat för att få dyka. En sån grej skulle jag kanske våga testa sen när jag tagit mitt certifikat och fått lite dykerfarenhet.
Nej, nu ska jag plugga på lite mer ang utrustning. Är nyfiken på att veta mer om dykning med torrdräkt. Det är tydligen väldigt viktigt att dräkten hålls intakt, något jag inte tänkt på innan jag såg dokumentären om de finska dykarna. Dyker man i kallt vatten och får en läcka i dräkten så blir man ju väldigt snabbt nedkyld, och det är ju inte bara att gå upp till ytan och hoppa i land. Först måste man ju ta sig ut ur grottan och stiga försiktigt till ytan så att man inte drabbas av dykarsjuka. Så det kan ju ta ett bra tag att komma upp ur vattnet.
Usch, många faror som sagt..